Citat

Här har jag samlat några schysta citat från böcker jag läst.

1984  -  George Orwell |
Alkemisten  -  Paulo Coelho |
Berättelsen om Pi  -  Yann Martel |
Doktor Glas  -  Hjalmar Söderberg |
Djävulen och fröken Prym -  Paulo Coelho |
Ett öga rött  -  Jonas Hassen Khemiri |
Janne min vän  -  Peter Pohl |
Kosmos En kort historik  -  Stephen Hawking |
Liftarens guide till galaxen  -  Douglas Adams |
Romeo och Julia  -  Shakespeare |
Svarta hål och universums framtid  -  Stephen Hawking |
Tisdagarna med Morrie  -  Mitch Albom |
Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät  -  Paulo Coelho |

Adams, Douglas  -  Liftarens guide till galaxen |
Albom, Mitch  -  Tisdagarna med Morrie |
Coelho, Paulo  -  Alkemisten |
Coelho, Paulo  -  Djävulen och fröken Prym  |
Coelho, Paulo  -  Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät |
Hawking, Stephen  -  Kosmos En kort historik |
Hawking, Stephen  -  Svarta hål och universums framtid |
Khemiri, Jonas Hassen  -  Ett öga rött |
Martel, Yann  -  Berättelsen om Pi |
Orwell, George  -  1984 |
Pohl, Peter  -  Janne min vän |
Shakespeare  -  Romeo och Julia |
Söderberg, Hjalmar  -  Doktor Glas |
 ________________________________________________________________________________ 
>> Det är möjligheten att förverkliga en dröm som gör livet spännande <<

>> I den tidigaste ungdomen vet alla människor vilket som är deras levnadsöde. I det skedet av livet är allting tydligt, allting är möjligt, och människor är inte rädda för att drömma om och önska allt det där som de skulle vilja se hända i deras liv. Men medan åren går börjar mystiska krafter att försöka bevisa för dem att det är omöjligt att förverkliga sitt levnadsöde. <<

>> Han insåg plötsligt att han kunde välja att betrakta världen antingen som en stackars pojke som hade blivit offer för en tjuv eller också som en äventyrare som sökte en skatt. Jag är en äventyrare som söker en skatt, tänkte han innan han utmattad föll i sömn. <<

>> Vi är rädda att förlora det vi har, det må vara våra liv eller det vi har odlat. Men denna rädsla utplånas den dag vi kommer till insikt om att vårt livs historia och världens historia har skrivits av samma hand. <<

>> ät när det är tid att äta. Och vandra vidare när det är tid att vandra vidare. <<

>> att dö imorgon var inte värre än att dö någon annan dag. Varje dag var till för att antingen levas eller lämna denna världen. <<

>> Men kom ihåg att ditt hjärta vill leda dig till din skatt. Och att du måste finna den här skatten för att allt det du har lärt dig på vägen ska ha någon mening. <<

>> "Visa mig var det finns liv i öknen", sade alkemisten. "Bara den som kan upptäcka liv kan också finna en skatt." <<

>> "Säg ingenting", avbröt Fatima. "Man älskar därför att man älskar. Det finns inga särskilda skäl till att man gör det." <<

>> "Vad gjorde de andra alkemisterna för fel när de försökte göra guld och inte lyckades?"
   "De sökte enbart guldet", svarade ledsagaren. "De ville finna skatten i sitt levnadsöde utan att egentligen leva själva ödet." <<

>> När vi har en stor skatt mitt framför ögonen är det sällan vi upptäcker den. Och det beror på att vi människor inte tror på skatter. <<

>> Ögonen visar själens styrka. <<

>> "Låt dig inte gripas av förtvivlan", sade alkemisten med en märkligt mild röst. "Förtvivlan hindrar dig från att tala med ditt hjärta." <<

>> Det enda som kan göra drömmen omöjlig är rädslan för att misslyckas. <<

>> För det mesta gör döden människor mer mottagliga för livet. <<

>> Det som händer en gång händer aldrig igen. Men det som händer två gånger händer alldeles säkert en tredje gång. <<

>> Och ingen gärning är fullbordad förren dess syfte har uppnåtts. <<

Alkemisten - Paulo Coelho (Översättning: Örjan Sjögren)
 ____________________________

>> vägen är till för att vandras. <<

>> Varje dag ger oss Gud inte bara solen, utan också ett ögonblick då vi har möjlighet att ändra allt det som gör oss olyckliga. Varje dag försöker vi låtsas att vi inte förnimmer detta ögonblick, att det inte existerar, att den här dagen är likadan som den i går och kommer att vara likadan som den imorgon. Men den som är uppmärksam och tar vara på sin dag kommer att finna det magiska ögonblicket. Det kan gömma sig i sekunderna då vi sticker nyckeln i låset på morgonen, i den korta stunden av tystnad alldeles efter middagen, i de tusen och en saker vi är vana att inte fästa något avseende vid. Men det här ögonblicket existerar - ett ögonblick då stjärnornas hela kraft genomströmmar oss så att vi förmår göra under. <<

>> Jag kunde... Vi kommer aldrig att få veta vad de orden egentligen betyder. För under varje sekund av våra liv finns det sådant som kunde ha inträffat men som ändå inte gjorde det. De magiska ögonblicken går oss förbi utan att vi märker dem, men så plötsligt förändras hela vår värld genom ett ingripande av ödets hand. <<

>> Låt oss lyssna till vad barnet i vårt hjärta säger oss. Vi får inte skämmas över detta barn. Och vi får inte låta barnet bli skrämt, för det är ensamt och nästan aldrig fått göra sin röst hörd.
   Låt oss ge detta barn en möjlighet att hålla i tyglarna till våra liv. Barnet vet att ingen dag är den andra lik. <<

>> Den som är vis är vis endast därför att han älskar. Och den som är en narr är en narr endast därför att han tror att han kan förstå kärleken <<

>> Men jag vet att det är med kärleken som med en stor damm: om man låter en spricka uppstå där vattnet sakta kan sippra igenom kommer snart vattenmassorna att spränga vallarna, och efter ett tag finns det ingen som lägre kan kontrollera den våldsamma forsen. <<

>> I sagorna kysser prinsessan en groda och den förvandlas till en prins. I verkliga livet kysser prinsessan en prins och han förvandlas till en groda. <<

>> Varför ser vi dammkornet som vi har i vårt öga med inte bergen, fälten och olivlundarna? <<

>> Men det finns också lidande i livet [...] Och det finns nederlag. Men dem kan ingen undanfly. Därför är det bättre att du förlorar några strider medan du slåss för dina drömmar än att du bli besegrad utan att ens veta varför du slåss. <<

>> Universum hjälper oss alltid att kämpa för våra drömmar, hur tokiga de än kan tyckas vara. <<

>> Kärleken är alltid ny. Det har ingen betydelse om vi älskar en, två eller tio gånger under våra liv - varje gång står vi inför en situation som är helt ny för oss. Kärleken kan föra oss till helvetet eller paradiset, men den för oss alltid någonstans. Vi är helt enkelt tvungna att acceptera den, för det är den som ger näring åt vår existens. Om vi vägrar kommer vi att dö av svält medan livets träd håller sina dignande grenar framför våra ögon utan att vi vågar sträcka ut handen för att plocka dess frukter. Vi måste söka kärleken där den finns, även om det innebär timmar, dagar och veckor av besvikelser och sorg.
   För i det ögonblick vi ger oss ut för att söka kärleken ger sig också den av för att komma oss till mötes. <<

>> Kärleken kommer aldrig i små portioner <<

>> Under många år hade jag stridit mot mitt hjärta, för att jag var rädd för att bli sårad, för att lida och för att bli övergiven. Jag hade alltid vetat att den sann kärleken var upphöjd över allt sådant och att det vore bättre att dö än att avstå från att älska.
   Men jag hade trott att det bara var andra som hade modet att älska. Och nu, just i det här ögonblicket, upptäckte jag att även jag kunde. Även om kärleken innebar avsked, ensamhet och sorg var den värd vartenda öre av sitt pris. <<

>> Kärleken finner man bara genom att älska. <<

>> Man slår sig lika mycket i ett fall från tredje våningen som i ett fall från nittionde.
   Om jag måste falla, må det bli från höga höjder. <<

>> Då släppte jag hans ena hand och tog att vinglas och ställde det längst ut på kanten av bordet.
   "Det kommer att falla", sade han.
   "Just det. Jag vill att du ska välta ned det."
   "Slå sönder glaset?"
   Ja, slå sönder glaset. En enkel handling, men en handling som fyller oss med rädsla utan att vi riktigt kan förklara varför. Vad gör det om vi slår sönder ett billigt glas, vi har alla gjort det oavsiktligt någon gång?
   "Slå sönder glaset?" upprepade han. "Varför?"
   "Det finns massor av skäl", svarade jag. "Men egentligen är det bara för att du ska slå sönder det."
   "För din skull?"
   "Nej, naturligtvis inte."
   Han satt och såg på glaset på bordskanten, orolig för att det skulle falla.
   Det är en övergångsrit, hade jag lust att säga. Det är förbjudet. Man slår inte sönder glas med flit. När vi går på restaurang eller befinner oss i våra hem är vi noga med att se till att inga glas står på bordskanten. Vårt universum kräver att vi ser till att inga glas faller till golvet.
   Och ändå, tänkte jag vidare, när vi någon gång råkar ha sönder ett märker vi att det inte var så farligt. Servitören säger ´det gör inget´, och jag har aldrig varit med om att ett trasigt glas har satts upp på någon restaurangnota. Att slå sönder glas hör till livet och vi orsakar inga ledsamheter för vare sig oss själva, restaurangen eller vår nästa.
   Jag stötte till bordet. Glaset balanserade på kanten utan att falla.
   "Försiktig!" sade han instinktivt.
   "Slå sönder glaset", insisterade jag. [...]
   Gör det för att våra föräldrar har lärt oss att ta hand om våra glas och om våra kroppar. De har lärt oss att barndomens förälskelser är utsiktslösa, att vi inte ska skilja en man från prästämbetet, att människor inte gör under och att ingen ger sig av på en resa utan att veta vart han ska.
   Jag ber dig, slå sönder glaset, och befria oss från alla de här fördömda åsikterna, från den här manin att söka en förklaring till allting och bara göra sådant som andra godkänner.
   "Slå sönder glaset", bad jag en gång till.
   Han såg mig i ögonen. Sedan lät han handen långsamt glida över bordet tills den nuddade glaset. Och med en hastig rörelse stötte han till det så att det föll ned i golvet.
   Ljudet av glaset som krossades drog till sig allas blickar. I stället för att släta över händelsen genom att be om ursäkt såg han på mig och log - och jag log tillbaka.
   "Det gör inget", ropade servitören. <<

>> "Gå och hämta dina saker", sade han. "Drömmar innebär hårt arbete." <<

Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät - Paulo Coelho (Översättning: Örjan Sjögren)
 ____________________________

>> Det är alltid mycket lättare att tro på sin egen godhet än att konfronteras med andra och kämpa för sina rättigheter. Det är alltid lättare att höra en förlämpning och låta den passera än att ha modet att ge sig in i en strid med någon starkare. Vi kan ju alltid hävda att vi inte blev träffade av stenen som kastades mot oss och först när det blir natt och vi är ensamma och vår hustru, eller vår make, eller vår vän i skolan ligger och sover, först när det blir natt kan vi tyst gråta över vår feghet. <<

>> En människas historia är hela mänsklighetens historia. <<

Djävulen och fröken Prym - Paulo Coelho (Översättning: Örjan Sjögren)
 ____________________________

>> Nu har vi vänt blad, Janne. Har man en gång gråtit tillsammans är världen förändrad sedan <<

Janne min vän - Peter Pohl
 ____________________________

>> Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. <<

>> Om stjärnan Deneb föll på den idèn att betrakta sig själv sub specie æternitatis, skulle den kanske finna sig alltför obetydlig för att ense det mödan värt att lysa längre. Emellertid sitter den nu där troget på sin post sedan en längre tid tillbaka och lyser mycket vackert, och speglar sig i både världshaven på de okända planeter, vilkas sol den troligtvis är, och också någon gång i en rännsten på den lilla mörka jorden. Följ exemplet, käre vän! Ja, ja i det stora hela och på ett ungefär, och inte bara beträffande rännstenen. <<

>> Vad är natten, vad är det som vi kallar natten? Det är den smala koniska skuggan av vår lilla planet. En liten spetsig kägla av mörker mitt i ett hav av ljus. Och detta ljushav, vad är det? En gnista i rymden. Den lilla ljuskretsen kring en liten stjärna: solen. <<

Doktor Glas - Hjalmar Söderberg
____________________________ 

>> Att höra till en minoritet, också att utgöra en enpersonsminoritet, var inte att vara galen. Det fanns sanning och det fanns osanning, och om man höll fast vid sanningen, även med hela världen emot sig, så var man inte galen. <<

1984 - George Orwell (Översättning: Thomas Warburton)
____________________________ 

>> Tålamod är ett fint namn. Man måste acceptera att vissa delar i livet består av väntan. <<

>> Hur mycket man kan fatta av världen innan man fattar för mycket och hamnar på gudssidan och kanske glömmer man faktiskt var vanlig människa nyss? <<

Ett öga rött - Jonas Hassen Khemiri
____________________________ 

>> Kärleken är en rök av sorgsna suckar;
En eld i bådas ögon om den klarnar,
Ett hav av bådas tårar, om den kvävs.
Vad är den mer? En dårskap som ser klart,
Ett bittert gift, dödligt, och underbart. <<

>> De som kan räkna sina rikedomar
är tiggare. Min kärlek är så stor
Så att jag inte kan mäta hälften av den. <<

Romeo och Julia - Shakespeare
____________________________ 

>> Det är en konst, eller rättare sagt ett knep med att flyga. Knepet är att lära sig kasta sig till marken och missa. Dom flesta misslyckas med att missa marken, och om dom försöker riktigt ordentligt är det troligt att dom kommer att misslyckas riktigt ordentligt. Självklart ligger svårigheten i att missa. Problemet är att man måste missa marken av en slump. Det tjänar ingenting till att avsiktligt försöka missa marken, sådant lyckas aldrig. Uppmärksamheten måste plötsligt riktas åt något oväntat håll när man är halvvägs, på så sätt att man inte längre tänker på att man faller, eller på marken, eller på hur ont det kommer att göra om man misslyckas med att missa. <<

>> Den avgörande skillnaden mellan ett föremål som det kan bli fel på och ett föremål som det omöjligen kan bli fel på är att när det blir fel på ett föremål det omöjligen kan bli fel på, så visar det sig oftast att det är helt omöjligt att komma åt eller reparera. <<

>> Artur hade en vätska framför sig som, nästan, men inte riktigt var helt olik te. <<

>> Skeppen hängde i luften på ungefär samma sätt som tegelstenar inte gör. <<

>> Ingenting rör sig snabbare än ljuset, utom möjligtvis med undantag för dåliga nyheter, som lyder sina egna speciella lagar. Hingefreelerna på Arkintoofle Minor försökte bygga rymdskepp som drevs av dåliga nyheter, men dom fungerade inte särskilt bra och dom var så oerhört ovälkomna där dom landade att det egentligen inte var någon mening med att vara där. <<

>> "Ligg kvar tills vi har passerat vallen in i med metarymden. Det påminner på ett obehagligt sätt om att bli drucken."
   "Vad är det för obehagligt med det?"
   "Fråga ett glas vatten!" <<

Liftarens guide till galaxen - Douglas Adams
____________________________ 

>> Vad är det som ger liv åt ekvationer och skapar ett universum som kan beskrivas av dem? Vetenskapens vanliga tillvägagångssätt vid konstruktion av matematiska modeller kan inte ge svar på frågan varför det skulle existera ett universum som modellen kan beskriva. Varför tar sig universum besväret att existera? <<

Kosmos, En kort historik - Stephen W. Hawking (Översättning: Tönis Tönisson)
____________________________ 

>> Om man förstår hur universum fungerar, styr man det på sätt och vis. <<

>> Men det bästa beviset vi har för att tidsresor inte är möjliga, och aldrig kommer att bli det, är att vi inte invaderats av horder av turister från framtiden. <<

Svarta hål och universums framtid - Stephen Hawking (Översättning: Hans-Uno Bengtsson)
____________________________ 

>> "Har jag talat med dig om spänningen mellan motsatser?" säger han.
   Spänningen mellan motsatser?
   "Livet är en serie dragningar fram och tillbaka. Man vill göra en sak men är tvungen att göra någonting annat. Något sårar en fast man vet att den inte borde göra det. Man tar vissa saker för givet trots att man vet att man aldrig ska ta någonting för givet.
   Spänningen mellan motsatser är som att dra i ett gummiband. Och de flesta av oss lever någonstans mitt emellan."
   Det låter som en brottningsmatch, säger jag.
   "En brottningsmatch." Han skrattar. "Ja, så kan man beskriva livet."
   Och vem vinner? frågar jag.
   "Vem som vinner?"
   Han ler mot mig med sina plirande ögon och sneda tänder.
   "Kärleken vinner. Kärleken vinner alltid." <<

>> Det är så många människor som lever ett meningslöst liv. De verkar halvsovande även när de ärr upptagna med att göra sådant som de tycker är viktigt. Det beror på att de jagar efter fel saker. För att få mening i sitt liv måste man ägna sig åt att älska sin nästa, man måste ägna sig åt människorna i sin omgivning och åt att skapa sådant som ger en något att leva för. <<

>> "Det viktigaste i livet är att lära sig att ge kärlek och att släppa in den."
   Han sänkte rösten till en viskning. "Släpp in den. Vi tror att vi inte förtjänar kärlek, vi tror att vi blir svaga om vi släpper in den. Men en vis man som heter Levine har sagt det rätta ordet om kärleken. Han sa: ´Kärlek är den enda rationella handlingen.´" <<

>> En lärare påverkar evigheten; han vet aldrig var hans inflytande tar slut. <<

>> "Alla vet att de sak dö", upprepade han, "men ingen tror på det."
   Så vi lurar oss själva när det gäller döden, sa jag.
   "Ja. Men det finns ett bättre sätt. Att veta att man ska dö och vara beredd på det när som helst. Det är bättre. På det viset blir man faktiskt mer engagerad i sitt liv medan man lever."
   Hur kan man någonsin vara beredd på att dö?
   "Gör som buddisterna gör. Ha en liten fågel på din axel som frågar: ´Är det idag det ska ske? Är jag redo? Gör jag allt jag borde göra? Är jag den människa jag vill vara?´"
   Han vände huvudet mot sin axel som om fågeln satt där nu.
   "Är det idag jag ska dö?" sa han. <<

>> Faktum är att det finns ingen plattform, ingen säker grund för människor att stå på nu för tiden annat än familjen. Det stod alldeles klart för mig när jag blev sjuk. Får man inte det stöd och den kärlek och omsorg och tillgivenhet man får från en familj, då står man sig slätt. Kärleken är så oerhört viktig. Som vår store poet Auden har sagt: ´Älska varandra eller gå under.´"
   "Älska varandra eller gå under." Jag skrev ner det. Har Auden sagt det?
   "Älska varandra eller gå under", sa Morrie. "Är det inte bra? Och så sant det är. Utan kärlek är vi som fåglar utan vingar. <<

Tisdagarna med Morrie - Mitch Albom (Översättning: Kerstin Hallén)
____________________________ 

>> Det finns alltid folk som tar på sig att försvara Gud, som om det som bär upp tillvaron vore någonting svagt och hjälplöst. Dessa människor går förbi en änka som är vanställd av spetälska och ber om några paise, de går förbi gatubarn kläda i trasor och de tänker: "Business as usual". Men om de uppfattar en skymf mor Gud är det en helt annan sak. Då blir de röda i ansiktet, deras bröstkorg häver sig, de spottar fram arga ord. Styrkan i deras förbittring är förvånande. Deras beslutsamhet skrämmande.
   Dessa människor lyckas inte inse att det är på insidan Gud måste försvaras, inte på utsidan. De borde rikta sin vrede mot sig själva. För ondska i öppen dager är ingenting annat än ondska inifrån som har släppts ut. Den viktigaste kampen för det goda utkämpas inte i offentlighetens öppna terräng utan i den lilla gläntan i varje hjärta. Under tiden har änkor och hemlösa barn det mycket svårt och det är till deras försvar som den självrättfärdiga borde rusa, inte till Guds. <<

Berättelsen om Pi - Yann Martel (Översättning: Meta Ottosson)
____________________________ 

toppen på sidan tillbaka till förstasidan

Valid HTML 4.01!